Att låta litteraturen röra vid hjärtat – intervju med Oskar Källner

Jag fick ett önskemål från en av bloggens läsare om en intervju med en av våra större svenska fantastikförfattare. Och som den trevliga och tillmötesgående bloggare jag är (och eftersom jag själv var nyfiken på denne författare), var jag inte sen att nappa på förslaget. Så här, mina vänner, är en intervju med allas vår Oskar Källner!!

 

Vem är du? Berätta kort om dig själv!

Jag heter Oskar Källner, fyller snart 40 och bor utanför Uppsala med min familj. Jag jobbar som systemutvecklare men min stora hobby är att skriva och driva mitt Fafner förlag.

Vad skriver du för slags litteratur?

Jag skriver över hela fantastikens spektrum. Fantasy, skräck och science fiction. Min debutroman Drakhornet kom ut 2011, tätt följd av uppföljaren Skogens hjärta. De är historisk fantasy som utspelar sig 1809 i ett Sverige där det fortfarande finns älvor i mörkret och troll i underjorden, och där Näckens stråkar kan höras över vattnet.

Sedan släppte jag Stormvinge. Vad jag vet är det världens första kombination av SF och hästbok. Vilda äventyr med flygande hästar på en främmande värld.

Jag har också varit med i kanske ett dussin antologier och vunnit några novelltävlingar. Mycket av det finns samlat i två novellsamlingar. Nästan alla noveller finns även släppta som individuella e- och ljudböcker.

Jag har även gjort en del översättningsarbete. Översatte 29 av Lovecrafts noveller. Även de släppta som e- och ljudböcker. Översatte H.G. Wells Tidsmaskinen och släppte i alla tre formaten.

Nu senast har jag genom Fafner förlag, testat på att ge ut lite andra författare. Så avslutade precis en satsning med tio fantastiknoveller som e- och ljudböcker.

När och varför bestämde du dig för att bli författare?

Jag har alltid hittat på historier. Men det har främst varit för att jag själv tyckte det var roligt. Men jag var kanske 26 år när en av mina berättelser, om några ungdomar som år 1809 hamnade i vilda äventyr i Kilsbergens skogar, kom att växa över alla gränser. Inuti mitt huvud följde jag med dem på vandring längs blanka skogstjärnar och i mötet med skogens alla väsen. Det var en salig blandning av faktisk historia och gammal folktro. Det kändes riktigt spännande. Så jag tänkte att kanske skulle även andra vara intresserade att läsa det. Så jag skrev och skrev och efter en mycket lång process så släpptes Drakhornet.

Hur mycket planerar du innan du skriver en roman eller novell?

Väldigt mycket faktiskt. Men inte så mycket på papper. Jag visualiserar ofta historien i mitt huvud. Först brukar jag komma på slutet och den värld som det slutet passar i. Sedan funderar jag efter ytterligare riktigt coola scener och vilka karaktärer som skulle kunna leverera det på bästa sätt. Sedan är det som om hjärnan lägger dessa scener som ett pussel, och historien framträder, eller att scenerna ordnar upp sig likt pärlor på ett halsband. Det är en delvis medveten och delvis omedveten process. Fungerar bäst på skogspromenader med barnen. Men det gör också att när jag sedan väl sätter mig ner så har jag ofta allt i huvudet. Jag vet var jag ska börja, vart jag ska dra och vad som ska in däremellan. Självklart dyker det upp nya saker medan jag skriver, och man får tråckla lite. Men historien har redan simulerats så pass många gånger i huvudet att jag rätat ut de flesta frågetecken redan innan jag börjat skriva. Det är hur jag gör det. Jag har författarkompisar som tycker att det är det mest tråkiga de hört talas om, för om de redan vet slutet, varför ska de då skriva berättelsen? De är upptäckare. Jag är snarare en arkitekt. Inget är rätt eller fel. Huvudsaken är att man hittar det som passar för en själv.

När du planerar dina karaktärer, hur tänker du då? Bestämmer du deras personligheter innan, eller låter du det bli som det blir? Får de på något sätt gestalta budskapet i berättelsen?

Jag har ofta en idé om vilka de är och eftersom jag har simulerat dem i historien ett antal gånger så vet jag att de brukar fungera. Självklart får man dock putsa lite på dem under skrivandets gång och under redigeringen så att de blir välbalanserade. Ibland plockar jag personlighetsdrag från folk jag känner, ibland konstruerar jag helt nya karaktärer. Men självklart är det så att bitar till karaktärerna är sådant som man på något sätt själv har upplevt, eller i värsta fall, blivit utsatt för.

Du skriver ju fantastik, som ju inte direkt är realism. Hur mycket tid lägger du på research och vad består den främst i?

Säg inte att det inte är realism. Jag skulle vilja påstå att en hel del fantastik fungerar som hyperrealism. För även fantastik måste hålla sig inom de ramar som är uppställda för sitt eget universum. Även fantastik måste ha sammanhängande och trovärdiga karaktärer. I slutändan handlar allt om trovärdighet. Att världen och karaktärerna hänger samman, och att den emotionella kraft som historien förmedlar träffar läsaren. Då spelar det ingen roll om det är ”fantastik” eller ”realism” för karaktärerna och deras öden kan då bli mer verkliga än verkligheten, och skapa sann glädje och sann sorg hos sina läsare. Och är inte det i slutändan syftet med litteratur? Att få oss att tänka nya tankar, uppleva nya saker, och att låta det röra vid hjärtat?

Hur ser du på framtiden för svensk fantastiklitteratur? Vad gör du själv om tio år?

Jag är optimistisk vad gäller svensk fantastik. Det har hänt så grymt mycket bara senaste fem åren. Med hjälp av e-böcker och billigt tryck så har inte längre de stora förlagen monopol på att publicera böcker. Tidigare kostade det helt enkelt för mycket. Nu kan vilken eldsjäl som helst lära sig och göra det bra. Och det finns ett sammanhang, en gemenskap, bland svenska fantastikförfattare, där vi hjälper och stöttar varandra. Där alla hela tiden strävar efter att bli bättre. Så det finns en enorm potential.

Vad jag själv gör om tio år? Det är mycket svårt att säga. Verkligheten är så pass föränderlig att det är svårt att lägga ner fasta planer för så lång tid. Jag tror att en av de viktigaste förmågorna inför framtiden snarare handlar om att ständigt vara villig att återuppfinna sin vision. Och agera.

Vad jobbar du med för projekt för närvarande?

Nästa stora släpp är min första bilderbok. En söt barnbok med underbara illustrationer av Marta Leonhardt där man får följa tre nissar som tävlar om att först kunna hämta hem den härliga jordgubben till byn. Den första rider på en kanin, den andra på en blåmes, men den tredje kommer ridande på en sköldpadda! Hur ska det gå. 🙂

Förutom detta har jag att antal andra projekt på gång. Fantastik är härligt. Livet är gott.

Har du någon udda talang?

Jag kan vifta på öronen.

Vad är ditt bästa boktips? 

Haha. Det är ju i princip omöjligt att plocka ut en enda bok av alla de jag läst och definiera den som ”bäst.” Det beror helt på vad man gillar och vilken fas man är i livet. Men om jag skulle välja någon som är fantastik, som är ypperligt välskriven och som kanske inte alla har hört talas om så skulle det bli Gene Wolfes fantasyserie ”Den nya solens bok.” som börjar med ”Torterarens lärling.” Det är sannerligen en sällsam historia.

Sist, men inte minst, har du något bra råd till aspirerande författare?

1.      Parkera rumpan framför datorn och skriv, skriv, skriv. Om du inte skriver kan du aldrig bli bättre.

2.      Skaffa dig ett gäng testläsare som verkligen ger ärlig feedback. Hyr gärna in en lektör om du har resurserna. Om du inte får ärlig kritik kan du aldrig bli bättre.

3.      Skriv, skriv, och skriv lite till. Om du inte skriver om och redigerar så lär du dig inte av dina misstag.

4.      Ge aldrig upp.

Tack för intervjun och lycka till med ditt fortsatta skrivande!

Du kan läsa mer om Oskar och hans skrivande på hans hemsida, Munins skärvor

Mer om Oskars andra böcker hittar du på Fafner Förlags sida

Nästa vecka recenserar jag Oskars novellsamling, Alfa och Omega

/Ewa

Publicerat i Egenutgivning, Fantastik, författarintervju, Skrivande | Etiketter , , , , , , , , | 1 kommentar

Kongressrapport Picnicon2017

I helgen var jag med som deltagande författare i SF-kongressen Picnicon, anordnad av Västeråsfandom. Det var första gången jag deltog i kongressen, men efter den positiva upplevelsen av ett riktigt välarrangerat event kommer det säkerligen inte att vara den sista.

Jag anlände redan på fredagseftermiddagen till Västerås. Eftersom jag fortfarande haltar fram med hjälp av kryckor efter en fotoperation, var det minst sagt bökigt att släpa med sig förlagets böcker på tåget. Som tur var blev jag mött (trots mina försäkringar om att jag klarar mig själv) på stationen av min gode vän och kollega Sten Rosendahl, som tålmodigt släpade på min 50 kilos-väska genom Västerås gator. Stort tack för hjälpen, och tack för att du inte gör som jag säger! 😉

 

Mattias Kuldkepp pratade om sitt skrivande på Bishops Arms

Efter god mat och härligt bokprat på Bishop´s Arms på kvällen, där bland annat författaren Mattias Kuldkepp pratade om sitt skrivande, satte jag mig lydigt vid datorn på hotellet och skrev för brinnande livet för att kunna rapportera in dagens mängd ord på NaNoWriMos hemsida. Jag klarade det med 5 minuters marginal!

Lördag morgon startades med hotellfrukost och därefter gav jag mig av till biblioteket. Där droppade författande kollegor och andra bokälskare in efter hand och som vanligt är det fantastiskt(!) kul att umgås med fantastikfolket! Dagen gick fort, jag pratade med många gäster, sålde en och annan bok, köpte en och annan bok och deltog i panelen

Foto: Tomas Cronholm

”Fantastik då, nu och i framtiden” tillsammans med Erik Granström, Anders Blixt, Emmelie Pettersén Uggla och Cecilia Åhman. Näst sist ut blev jag intervjuad och fick läsa högt ur Friskyttarna. Kvällen avslutades med sedvanligt Dead Dog Party på Bishop´s Arms innan en sista hotellnatt väntade. Även denna kväll lyckades jag rapportera in mina ord strax innan tolvslaget, även om det i ärlighetens namn inte blev så värst många denna händelserika dag …

Tre femtedelar av Fantastic Five återsamlade!

Vad tar jag med mig från detta event? Flera saker. Jag kan konstatera att jag trivs bäst med folk omkring mig som förstår vad jag säger. När man kan diskutera muterade gurkor och appar som slukar en hela (enda sättet att komma ut är om någon swipar höger …) utan att någon höjer på ögonbrynen, då vet man att man är i rätt sällskap. Nya bekantskaper har gjorts, andra har fördjupats. Min syn på vad fantastik egentligen är har breddats ytterligare och jag har fått nya idéer och infallsvinklar bara genom att låta energin fylla mig. Bland annat har jag kommit fram till att bok två i min trilogi behöver skrivas om från början, men det är en helt annan historia ….

/Ewa

Publicerat i Allmänt, Fantastik, Skrivande | Etiketter , , , , , , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

November = NaNoWriMo

Japp, jag kör i år igen! Det blir mitt tredje år på raken som jag deltar i det globala spektaklet NaNoWriMo. År 2015 skrev jag utkastet till Friskyttarna, den roman som jag debuterade med i september i år. 2016 var det dags för uppföljaren, Desertörerna. Den har jag under hösten bearbetat och redigerat och i går skickades den vidare till min eminenta lektör, Nina De Geer på Bläckstygn Text, för att hon ska få gå igenom den och avslöja alla brister och plotholes som jag möjligtvis missat själv … Nervöst, men nödvändigt. Det är helt omöjligt att se sina egna brister även om jag är lektör själv. Och att ge ut en halvdan bok gör ingen glad, varken mig som förläggare eller läsaren.

Nu i år skriver jag del tre i Friskytteserien. Den kommer (som det ser ut nu) att bli lite mörkare än de två första böckerna. Inte för att de precis utstrålar glädje och solsken, men är det dystopi så är det. Jag har fortfarande inte hittat ett bra namn på del tre, men arbetsnamnet är tillsvidare Förgörarna. Det som är fascinerande med att flödesskriva så galet mycket text på kort tid, är att man verkligen inte har tid att stanna upp och fundera och reflektera så mycket. Det gör att det helt plötsligt händer saker som man inte alls räknat med i berättelsen. I går lyckades till exempel min huvudkaraktär visa upp värsta ficktjuvsskillsen när hon i förbifarten snodde en kniv från en av dem som vaktade henne. Jag visste inte ens att han var beväpnad… 😉

I slutet på november kommer jag också att åka på Picnicon. Det är en sf-kongress anordnad av Västeråsfandom, 17-18/11. Det blir föreläsningar och paneler och även möjlighet att köpa böcker av författarna som deltar. Själv kommer jag att delta i panelen Fantastik då, nu och i framtiden.

Hoppas vi ses där!

 

 

 

Håll utkik på bloggen och se till att prenumerera så du inte missar något, för under början på december kommer en liten bloggserie om karaktärsutveckling inom fantastiken där författarna Gabriella Kjeilen, Aengeln Englund, Markus Sköld, Anna Jakobsson Lund, Marcus Olausson och Jenny Töredal medverkar!

/Ewa

Publicerat i Allmänt, Fantastik, Skrivande | Etiketter , , , , , | Lämna en kommentar

Bokrecension – Benjamin

Titel; Benjamin – Det IMPossibla äventyret

Författare; Jakkin Wiss och Toby Johansson

Förlag; Andra Världar

Utgiven; 2016

ISBN; 978-91-87951-19-0

 

 

Baksidestext; Spårvagnschauffören Benjamin hade haft en riktigt dålig dag. Den hade dock inte börjat speciellt dåligt. Ingen hade försökt mörda honom, inget kaffe hade tagit genvägen förbi hans skrev på väg ner mot marken och varken hans intellekt eller undermedvetande hade begått någon form av högförräderi mot honom på hela dagen.

Kort sagt, den hade varit i stort sett som vilken dag som helst: helt normal och underbart förutsägbar. 

Om han tänkte efter hade det faktiskt varit en ganska bra dag ändå. Det var egentligen kvällen som varit problematisk.

Nu, mitt i natten, stod han helt stilla i köket en stund. Någon, eller något, satt i soffan i hans vardagsrum, det var han säker på.

Han gjorde ett försök att lugna sin skakande hand för att inte skvalpa ut kaffet ur glaset. En komplicerad känsla av förebådande fasa slog honom som en självdöd marulk i ansiktet. 

Vad var det egentligen som han hade kört på med spårvagnen, och vart var den förbannade lien nu när han kunde behöva den? 

… och varför i helvete luktade det lök?

 

När spårvagnschauffören Benjamin en dimmig kväll i Norrköping råkar köra ihjäl Döden, startar en kedja av händelser, den ena galnare än den andra. Kedjan omfattar bland annat en kärlekskrank bläckfisk, en imp, en dryckesbroder vid namn Johan, ockultisten Anton och den vackra, men döda, Elina. Handlingen innefattar också viktiga saker som bananlikör, en chihuahua och en rosa badborste.

Författarna tar oss med på en hisnande färd genom Norrköping och Helvetet, där vägen hela tiden är kantad med en distinkt odör av lök …

Benjamin kan nog vara en av de mest skruvade böckerna jag har läst. Det är en komisk urban fantasy, som väl närmast i stil kan jämföras med Douglas Adams eller Terry Pratchett. Emellanåt vrider jag mig av skratt och som tur är räcker boken länge. Det här är nämligen en bok jag inte kan läsa snabbt. För att hänga med i alla härliga metaforer och vinklingar krävs det nämligen koncentration. Det är nog det närmaste jag kommit mindfulness i bokvärlden, när jag tänker efter.

Om jag ska ta upp något negativt, och det bör man ju som seriös recensent (har jag hört), är det möjligen att det finns en del korrekturfel. Som lite språkpolis och perfektionist finns det lite störande element, men eftersom storyn är underbar kan jag lätt förlåta det.

Läs den!

Betyg; 6 av 7 ugglor.

Du kan läsa mer om boken här eller här.

Vill du köpa den, kan du göra det här

Läs mer om författarna; Jakkin Wiss och Toby Johansson

Publicerat i Bokrecensioner, Fantastik | Etiketter , , , , | Lämna en kommentar

Ja, jag var också där…

Facebook och de flesta bloggar jag följer har den senaste veckan svämmat över av inlägg om bokmässan i Göteborg. Och, ja, jag tycker fortfarande att det är roligt att läsa om det. Om du gör det eller ej, spelar ingen roll, här kommer ännu ett inlägg om årets största författarevent!

För ett år sedan var jag på bokmässan som besökare. Jag gick där och försökte ta in allt och bestämde mig på studs för att ”nästa år ska jag vara här, med egen monter och inte bara med en bok utan flera!”

Ja, så kan det gå när man tänker sådana tankar! Min debutroman Friskyttarna var med, men det var även flera av de novellantologier jag medverkar i. Dessutom har mitt lilla mikroförlag även gett ut Ulrika Amadors debutroman Femte dagen.

Som någon uttryckte saken – vad var det som hände? Det som hände var att jag satte upp ett mål som jag brann för. Sedan föll allt på plats. Inte utan krångel, men vissa motgångar behöver det nog vara på vägen så man inte får hybris. Är i alla fall sjukt stolt över mig själv, och det tänker jag fortsätta att vara! Nya mål är uppsatta inför nästa år och det finns inga gränser för vad man kan göra när man vet vart man är på väg!

Jag delade monter med det fantastiska(!) gänget i Fantastic Five! Cecilia Åhman, Ulrica Edvinsson Sundin, Kristina Suomela, jag och Sten Rosendahl utgjorde styrkan. Det är en rikedom att få lära känna nya människor och vi fungerade mycket bra ihop trots att vi knappt kände varandra innan.

Vår monter låg i Fantastikgränden, mitt emot Science Fiction-bokhandeln. Det är alltid lika roligt att träffa ”fantastikfamiljen” och att umgås (om än intensivt) under några dagar.

Min summering av mässan var att det var roligt och besynnerligt på en gång. Vi var som i en egen liten bubbla inne i lokalen, men hela tiden hängde vetskapen om vad som skedde utanför på gatorna över en. Det drastiskt minskade antalet besökare var ett klart bevis på att något inte var som det skulle. Det är med sorg man kan konstatera att många inte längre känner sig trygga att gå ut.

Stort tack till alla vänner och besökare som kom förbi vår monter och sa hej och köpte böcker av mig. Många av er hade jag bara träffat via cyberrymden och det är alltid kul att få ett riktigt ansikte på er och att få höra er röst! 🙂

/Ewa

Publicerat i Allmänt, Egenutgivning, Fantastik, Skrivande | Etiketter , , , , , , | 2 kommentarer

Bokmässan!!!

Årets stora händelse i författarvärlden står för dörren – Bokmässan i Göteborg. För första gången har jag en monter. Fantastic Five, som vi kallar oss består av Sten Rosendahl, Ulrica Edvinsson Sundin, Cecilia Åhman, Kristina Suomela och jag själv. Trots lång planeringstid kändes det som om det plötsligt var dags, och allt jag har haft månader på mig att fixa, fick nu ske på en dag! Men, smart som jag är, såg jag till att börja min inköpsrunda med att köpa anti-stress-deodorant. Jag menar, måste man prioritera, får man se till att göra det klokt… 😉

På årets bokmässa debuterar jag som författare, men även som förläggare! Jag har precis släppt min dystopi för YA, Friskyttarna. Releasepartyt hölls förra helgen och blev precis så mysigt som jag hade hoppats! Och nu i veckan kom första recensionen! 4,5/5!!!! Det är bloggen Svenska Böcker som ger betyget, och du kan läsa den här! Det känns helt fantastiskt att äntligen få hålla sin bok i handen. Det var många turer fram och tillbaka innan allt var klart, och ett tag tvivlade jag nästan på om det skulle bli någon bok alls. Men det blev det! Och nu jobbar jag med nästa del i trilogin, Desertörerna. Den kommer i maj -18.

 

Jag har också som förläggare fått förtroendet att ge ut min goda vän och kollega, Ulrika Amadors debutbok, Femte dagen. Det är en alternativhistorisk spänningsroman som spänner över fyra århundraden. Tre olika kvinnor i olika tider, med en och samma själ. När pusselbitarna börjar falla på plats, startar en andlöst spännande jakt på liv och död. Femte dagen kan du köpa i Fantastic Fives monter A03:44 på bokmässan. Givetvis finns även Friskyttarna där för försäljning!

Publicerat i Okategoriserade | Lämna en kommentar

Skrivarresa till Malta!

När förlagets alla författare (alla två) hade råmanus som behövde redigeras, tyckte vi att det passade utmärkt att göra detta tillsammans. Och varför då inte välja någon trevlig plats i solen att göra detta på? Sagt och gjort, vi bokade en resa till Malta!

Efter att ha hämtat oss från den initiala chocken av 35 graders värme, hittade vi till vårt hotell. Kanske inte världens finaste, men det var rymligt och bekvämt och framför allt billigt! Efter ett par nätter insåg vi i och för sig varför det var billigt – vi bodde mitt i partydistriktet med

”Gentlemen´s Clubs” i vartenda gathörn…

Seriösa som vi är, ägnade vi förmiddagarna åt intressanta diskussioner om skrivrelaterade ämnen såsom dramaturgi, gestaltning, miljöbeskrivningar och karaktärsutveckling. Därefter redigerade vi. Mycket.

Jag jobbade med del två i min dystopiska trilogi. Den har arbetsnamnet Desertörerna, och planeras ges ut under våren 2018.

Ulrika har påbörjat redigeringen av sin dystopiska spänningsroman, Själaryckaren.

Båda dessa manus är resultatet av 2016 års NaNoWriMo. Fantastiskt roligt när en månads galet slit faktiskt blir till något riktigt bra!

När lägenheten framåt dagen blev för het, tog vi anteckningsbok och penna och förflyttade oss till stranden eller poolen och finvässade på säljpitchar och katalogtexter inför utgivningen av Friskyttarna och Femte Dagen.

 

 

 

 

Lite kultur fick det ju också bli. Vi tog lokalbussen till Mdina, den forna huvudstaden på Malta, även kallad ”Silent city”. Smala gränder och trappor som förde tankarna till Assassins Creed. Vi gjorde även ett besök i S:t Pauls katedralen för lite research inför Ulrikas nästa manusprojekt. Det enda som var tråkigt var att vi missade visningen av ”the dungeons” med en ynka halvtimme eller så. Tortyrredskap och slemmiga fängelsehålor tillhör ju de saker som vi går igång på med vår livliga fantasi! Nåja, vi får väl åka tillbaka till Malta någon annan gång…

 

Då kan vi ju även passa på att göra ett återbesök på Dragonara Casino, där vi numera innehar ett treårigt medlemsskap. Även om vi inte spelade något, var det en häftig miljö att uppleva och inspirationen flödade när vi satt och planerade scener till framtida spänningsromaner!

Sist, men inte minst, måste jag dela med mig av ett riktigt corny filmklipp… Sista dagen gjorde vi en båtutflykt till Comino, en liten ö norr om Malta, där man kunde bada i den ”Blå lagunen”. Det var dock mest lavastenig mark och när man ovigt spetat fram till kanten och osnyggt vältrat sig i vattnet som en valross, kunde man ana mördarvalarna och hajarna som nafsade en i fötterna! Jag hittade en liten smal gång att simma i (där kom valarna inte in), och kände mig trygg, ända tills jag simmade in i grottan och kom på att det ju förmodligen fanns ålar och krakar där!

Det har varit en underbar vecka och vi har jobbat på fantastiskt bra med våra manus! Det här kommer Marwa Förlag definitivt ha som en årlig tradition!

/Ewa

 

Publicerat i Allmänt | Etiketter , , , , , , , , , | Lämna en kommentar

Med risk för ohämmat skryt….

Det har varit ett minst sagt omtumlande år för mig hittills. Jag har skaffat mig ett nytt jobb, flyttat, skrivit klart ytterligare ett manus, och är nu på väg att ge ut min debutroman! Och inte nog med det – mitt lilla mikroförlag ger ut ytterligare en författare! Det är med stolthet jag kan visa upp Marwa Förlags första utgåvor av Friskyttarna och Femte Dagen!

Båda böckerna släpps i september och om du kommer till bokmässan i Göteborg i slutet av månaden träffar du både mig och Ulrika där och kan passa på att skaffa dig ett eget signerat ex.

Till dess – lev väl, och låt varje dag räknas!

/Ewa

Publicerat i Egenutgivning, Fantastik, Skrivande | Etiketter , , , , | 1 kommentar

And she is back…

Bloggen har varit sorgligt ouppdaterad under våren, och jag ber mina följare ödmjukt om ursäkt för detta. Men det finns flera goda anledningar!

Marwa Förlag, som jag startade i november förra året ger under sensommaren/hösten ut inte mindre än tre böcker! Dessutom medverkar jag i två novellantologier på Marchetti Förlag och är med i ett barnboksprojekt i samarbete med Idus Förlag. Jag har också novelldebuterat i Över en sommarfika, utgiven på Ariton Förlag, med novellen Södergök.

Min egen dystopi, Friskyttarna, kommer under september. Samma månad släpps även Femte Dagen, skriven av författaren Ulrika Amador. Jag kommer att skriva mer om dessa romaner här på bloggen snart, så håll utkik!

På Marwa Förlag kommer även antologin Novellhotellet, en novellsamling av sju författare med det gemensamma temat att alla novellerna utspelar sig i eller kring ett hotell. Det är ett projekt som vuxit fram efter en skrivarkurs i London 2016 med Ann Ljungberg. Denna antologi kommer i första hand att säljas genom hotellkedjor. Ett mycket spännande och roligt projekt som förutom vansinnigt bra berättelser även skapat fantastiska vänskapsband!

 

 

Tillsammans med andra fantastikförfattare i Östergötland har jag varit med och startat gruppen Östgöta-Fantastik. Vi träffas en gång i månaden och utbyter erfarenheter, fikar och stöttar varandra. Gemensamt försöker vi lyfta fantastiken så att vi syns och hörs.

 

 

 

Förutom alla dessa fantastisk roliga projekt har jag också hunnit skaffa mig ett nytt dagjobb, flytta, skriva klart ett YA-manus, delta i panel på SweCon-kongressen Kontur i Uppsala, besöka NärCon Sommar mm mm….

Under hösten planerar jag en artikelserie om karaktärsutveckling inom fantastiken, här på bloggen. Prenumerera gärna på inläggen, så du är säker på att inte missa något!

/Ewa

Publicerat i Skrivande | Etiketter , , , , , , , , , | 2 kommentarer

Westernryttaren som odlar gurkor och skriver deckare – möt CT Karlsson!

Det är dags att presentera nästa författarkollega och deltagare i projektet Novellhotellet;

 

Hej C T Karlsson! Vem är du?

Hej! C T Karlsson här och jag är en glad och sprallig hästtokig 50+ tjej. Det sägs om mig att jag är en produktiv relationsbyggare och glädjespridare som älskar att utveckla idéer och människor. Även att jag omtänksam och brinner för att hjälpa och få människor att växa. Andra säger även att jag är en glädjespridare som älskar att ta hand om och utveckla nya idéer. Jag har även hört dem säga att C T är professionell och närvarande, hon har ett gott humör, utmärkta språkkunskaper och en ytterst optimistisk livsåskådning.

 Vad skriver du för något?

Jag skriver en deckarserie i Falkenbergsmiljö där min huvudkaraktär är en vanlig människa med goda relationer, bra samarbete med kollegor och en positiv livsåskådning. Jag utforskar vad som händer när girighet och svek infekterar människor och låter dåtid sakta sammanvävas med nutid. Den första delen heter Bittert svek och kom ut i maj 2016. Högt fall som är den andra delen kommer ut den 24 maj i år. Den tredje delen, Läsekretsen, utkommer under 2018.

Under våren kommer jag även att skriva på en roman om en kvinna i min egen ålder och saker som hon ställs inför, det blir inom feelgood-genren.

Tillsammans med en kollega skriver jag även på en deckare med feelgood-känsla där huvudkaraktärerna är annat än poliser.

Jag har ett bidrag med i novellsamlingen Novellhotellet.

När bestämde du dig för att bli författare?

När jag var tolv år önskade jag bli författare. Jag älskade att skriva uppsatser och mina blev alltid de längsta och mycket omtyckta bland lärarna. Under mellanstadie- och högstadietiden gick jag i svensk skola i Mexiko och vi fick skicka våra prov och uppsatser till Hermods i Malmö. Alla lärare där visste att jag hade läs- och skrivsvårigheter och pushade mig mycket att fortsätta skriva och läsa. Hästböcker hade jag motivation att läsa och skriva uppsatser där jag fick använda min fantasi var toppen. En dag fick jag tillbaka en lång uppsats från Sverige där en nyanställd på Hermods hade kommenterat med rödpenna över hela berättelsen. Personen hade även ifrågasatt varför jag skrev så mycket om jag ändå inte tänkte bry mig om att stava rätt. Det blev som ett stopp för mig. Jag slutade skriva, i alla fall inte mer än nödvändigt.

När jag som ungvuxen förstod att jag är den ende som kan hjälpa mig själv, kämpade jag starkt för att övervinna mitt handikapp. Jag lyckades och har sedan dess t.ex. forskat inom geologi, arbetat som projektledare och banktjänsteman. Nyårsafton 2012 kom äntligen min författardröm tillbaka och jag bestämde mig för att börja skriva. Jag hade precis sagt upp mig från min projektledartjänst inom skånska innovationssystemet och vi hade flyttat till Falkenberg från Lund. Min man stöttade mig till hundra procent och fortsätter fortsatt att göra det.

Vad sysslar du med när du inte skriver? 

Jag driver i förening med fyra andra entreprenörer ett nystartat nationellt företagsnätverk, Entreprenörer Tillsammans. Våra två westernhästar får mycket kärlek och träning och det är ett stort intresse. Familjen består förutom av mina två vuxna barn, även av två hundar och två kattor. Jag älskar att odla grönsaker och använda dem i matlagningen. Ibland har jag healingsessioner och ger intuitiv coachning till de som så önskar. Att skriva är min heltidssysselsättning.

Vad tycker du är det svåraste med att skriva?

För mig är grammatik och stavning det största hindret och det som ibland får mitt självförtroende på skam.

Hur brukar du lägga upp arbetet när du påbörjar en ny roman? Hur ser din skrivprocess ut?

När jag påbörjar en ny roman börjar arbetet med att hjärnan går på högvarv och jag tänker på min berättelse både i vaket och sovande tillstånd. Efter det sätter jag mig och skriver för hand i ett anteckningsblock en grov skiss. När grovskissen sitter, fortsätter jag med att skriva ner scener för varje kapitel så att jag verkligen får med mig allt. Samtidigt bestämmer jag mig för hur många kapitel boken ska bestå av. När jag känner mig nöjd låter jag hjärnan vila minst två veckor innan jag sätter mig ner och skriver min roman. Det är inte alltid som manuset följer mina scener i anteckningsblocket fullt ut men det är viktigt för mig att ha den flexibiliteten. Jag älskar verkligen när jag kommit så långt att jag kan öppna upp ett nytt manus och börja skriva. Efter att manuset är färdigskrivet gör jag en högläsning för mig själv samtidigt som jag då redigerar och sedan går det vidare till lektör och redaktör. Då får jag vila från manuset och när det kommer tillbaka är jag väldigt sugen på att ta tag i det igen. Efter några redigeringsrundor är det dags för korrekturläsning. Min redaktör/förläggare gör sättningen och min dotter omslaget.

Var ser du dig själv om tio år?

Om jag får drömma skriver jag fortsatt romaner av olika genrer. Dessutom ser jag gärna att de böcker jag gett ut är populära, omtyckta och med hög försäljning. Jag ser också att Falkenbergsmorden, min deckarserie är inspelade som film alternativt tv-serier. Det som jag trodde skulle ta omkring fem år, har redan slagit in. Nämligen kommer mina tre delar i Falkenbergsmorden att ges ut som ljudböcker. Det som är roligt är att den sista delen ännu inte är skriven.

Har du några goda råd till den som drömmer om att skriva?

Det bästa rådet är nog att sätta sig på rumpan och börja skriva. Skriv ditt manus innan du börjar planera var du ska skicka ditt manus eller om du tänker ge ut själv. När du skrivit färdigt – låt en lektör läsa igenom ditt manus och ta till dig alla värdefulla tips du får då. Sedan kan du bestämma dig för vad nästa steg är. Skapa dig förutsättningar för det du vill göra, om det är skriva eller annat.

Har du någon dold talang?

Jag älskar att laga mat, odlar tomater, gurkor och andra goda grönsaker så att vi är självhushållande under sommar och höst.

Du har gått från egenutgivning till att bli utgiven på förlag? Vad är fördelarna/nackdelarna med de olika utgivningsformerna?

Precis. Min första bok Bittert svek gav jag ut själv via Type & Tell och kommer nu i maj ut med min andra bok Högt fall på Bokförlaget SOL. Fördelarna med egenutgivning är att man bestämmer precis allt själv. Det kan naturligtvis även vara en last om man inte riktigt tycker om att ta beslut. Nackdelen är att jag är helt ensam i arbetet med PR, marknadsföring, införsäljning och allt annat.

Det känns som att det som är nackdelar med egenutgivning är fördelar med att ges ut på förlag och tvärtom.

Tack för intervjun! /EwaLotta

Länkar till CT och hennes produktion;

www.forfattarectkarlsson.se

Instagram; @falkenbergsmorden

Facebook; Falkenbergsmorden

Publicerat i Egenutgivning, författarintervju, Skrivande | Etiketter , , , , , , , | Lämna en kommentar